Hej Sofi!

Vad roligt att du vill skriva lite och berätta och ge lite tips till mej! det är alltid lika uppskattat! =) Det kan aldrig bli för mycket av den varan!

Det är verkligen jätte jobbigt när han kommer på att han vill ta över och ta sitt eget lilla race. Det är jag som ska vara ledaren och inte han! Jag vet att det vore jätte bra om jag vände om och började springa hemåt istället, men då blir jag orolig och tror att han inte alls kommer att vända om och följa med efter. Det känns som om han skulle kunna springa hur långt som helt bara han får som han vill. Jag har försökt med kurragömma. Att gömma mej och ropa; Var är Asterix? det fungerar hur bra som helst innomhus och även till vissa delar ute, men inte när han kommit på något sånt här. Då känner jag mej bara frusterad över situationen. Trodde att jag skulle få springa hela sjön runt innan han skulle komma hem. Eller springa och springa, jag gick sakta emot honom, för att han ska tro att jag inte jagar honom eller stressa upp honom ännu mera, men lätt för mej att tro. Det tror inte han! Han vet innerst inne att jag bara är ute efter att få fast honom. Men nästa gång ska jag prova att lägga mej på alla fyra och låta och vara jätte konstig! ;) Kanske det funkar!? Men jag förstår precis vad du menar och tror att du har rätt i allt du skriver. Men när han är så långt borta som han är, så hinner jag fundera mycket! var är han? vad gör han? vart kommer han att fara? Blir han överkörd nu? osv...



Det blev visst inte så kort svar tillbaka heller! ;)

Men jätte gärna skulle det vara jätte roligt och framförallt nyttigt att få träna tillsammans med någon och lite störningar på vägen. Så du får jätte gärna höra av dej nästa gång du kommer hem till Dorotea! Så hoppas jag att jag är hemma och ledig, så är jag gärna med och tränar tillsammans med dej. Du kan säkerligen komma med väldigt bra tips! Och det är jag jätte tacksam över! så jag kanske kan få lite bukt med min lilla vilding här hemma! ;)



Ha det så gott du med!

Kram kram