v 39 (38+3)

Någon form av nedräkning till 1okt har väl faktiskt infunnit sig.
Inte helt otippat kanske, jag tror en sån grej faller sig rätt naturligt.
Tvivlar på att jag skulle ha vaknat upp en morgon och insett att
NEJMEN OJ! DET ÄR JU FÖRSTA OKTOBER IDAG..  Knappast.

Idag, tisdag.. v 38+3 vaknar jag upp och mår som ett jäkla ris.
Jag har åkt på en förkylning som räcker och blir över.

Förutom förkylning är väl det mesta som förra veckan.
Något mer less, Något större och något mer förväntansfull.

Filur tycker fortfarande att det är skitkul att ligga bland lungor och
sådär och mitt SF mått är alltså fortfarande i takhöjd! (nästan iaf)

Går man igenom texten nedan kan jag bara säga såhär:

Jag känner mig inte som en jätte, jag ÄR en jätte.


Och jorå, snart är förlossningen här.. men pliiiz, kan jag få bli
en frisk tjej först?



Barnet

Barnet är ungefär 50 centimeter långt.

Det har vuxit färdigt nu men kan fortsätta öka i vikt.

Allt handlar nu om att förbereda sig på livet utanför din trygga mage.

Barnet producerar fett för att klara sig i kylan utanför magen.

Levern och hjärtat lagrar näring för att ta till vid syrebrist under förlossningen.

Näringen hjälper även det nyfödda barnet att klara sig utan föda det

första levnadsdygnet.

Vikt 3 450 gram.

 

Mamma

Symfus-fundus är nu 33-38 centimeter. Kanske du känner dig som en jätte.

I början av graviditeten är livmoderhalsen riktad bakåt för att hindra att

öppningen vidgas. Nu ändras riktningen och livmoderhalsen kortas ner några

centimeter. Du kan känna dig tung och trött samt ha kraftiga förvärkar.

Men härda ut, snart är förlossningen här.

 

 

Såhär ser min värld ut nuförtiden - Jag saknar fötter.

Foto från v 36


Lämna ett avtryck

Välkommen att skriva en kommentar till SofiH, men var snäll ;)

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Din E-mail:

Din egen blogg/hemsida:

Din kommentar:

Trackback